Så skriver du också en bok, eller två

Hur gör man egentligen när man skriver en bok? Här har jag sammanfattat det viktigaste.

Att skriva en bok är en lång process med många delmoment. De flesta som får en bokidé börjar inte skriva och de flesta som börjar blir aldrig klara, det är den krassa sanningen.

Så vad krävs egentligen?

Själv är jag otålig. Jag pallar hellre upp den lutande teven med böcker än monterar om den på rätt sätt. Den ska bara funka, resten är inte så noga.

Du behöver alltså inte vara ett under av tålamod för att skriva böcker.

Uthållighet handlar mer om att bestämma sig – om att ha disciplin. Att ha förmågan att äta elefanten i små tuggor.

Men hur blir en bok egentligen till? Vilka är momenten? Det ska vi ta en titt på nu.

En bok blir till

• Det börjar med en idé. Det kan vara en rätt vag sådan, en känsla. Kanske något fenomen du vill belysa, eller ett samhällsproblem du vill grotta ner dig i. En person, ett karaktärsdrag. Idéer finns överallt, det gäller bara att se dem. För min del såddes ett frö till idén som blev Nordmyrserien när jag jobbade med rekryteringen till domarutbildningen i Hovrätten för Övre Norrland: Hur skulle det vara om en av de sökande själv var ett brottsoffer?
• Hantverket. På grund av egen erfarenhet tjatar jag alltid om att man ska lära sig skrivhantverket (ett lärande som aldrig tar slut), det underlättar enormt. Läs på om dramaturgi, om gestaltning, om karaktärsbygge, om dialog, miljöbeskrivning, berättarperspektiv, om hur du skapar driv. När jag förkovrade mig i skrivhantverket märkte jag stor skillnad när jag skickade till förlag, plötsligt fick jag lektörsutlåtanden tillbaka – och till och med chansen att skriva om för ett förlag. Till slut blev jag antagen.
• Synopsis eller ej? Synopsis är en sammanfattning av berättelsen och den kan vara allt från en sidan till femtio sidor. Men alla författare använder inte synopsis, så det är en smaksak. Som aspirerande författare tycker jag att du ska testa dig fram för att se vad som funkar för dig. Jag skriver ofta synopsis som stolpar, för att ha koll på vändpunkter, karaktärer och karaktärsutveckling. Men jag testar mig löpande fram.
• Börja skriva. Det finns bara ett sätt att skriva en bok: Att skriva den. Timme efter timme efter timme, i ensamhet och i ditt eget huvud. Häri ligger den största utmaningen. Planera därför in skrivtid, ju oftare desto bättre. Skriver du för sällan så tappar du kontakten med texten och då kommer du inte framåt, skriv hellre lite men ofta än mycket och sällan. Tidigare skrev jag varje vecka, oftast långa pass på helgerna. Nu skriver jag mestadels måndag till fredag. Att hålla kontakten med manus är A och O, även när det går tungt är det bara att öppna dokumentet.
• Skriv klart. Femtio sidor kan nästan vem som helst skriva på ren inspiration. Sedan börjar det oftast gå tyngre … Det är någonstans där de flesta ger upp, för det är bitvis tungt, väldigt tungt – tvivlet knackar på – och då handlar det om att ha förmågan att fortsätta ändå. Att övervinna motstånd är faktiskt en stor del av att få en bok skriven. Jag skulle säga att jag känner motstånd hälften av tiden. Det låter knäppt, men mycket handlar om att lura sig själv. Även om mitt egentliga dagsbeting är 1000 ord så intalar jag mig att det räcker med 100 ord, då sätter jag mig och när jag väl sitter där kommer allt.
• Längd. Ett råmanus behöver inte (ska inte, om du frågar mig) vara mer än cirka 60 000 ord. Då kan du enklare få greppet om det och lära känna det på djupet. I början skrev jag 100 000 ord och det var så rasande jobbigt att få grepp om råmanus, svårt att lära känna det och att redigera blev en mardröm. Så jag började skriva kortare. Nästan som min journalistlärare sa en gång i tiden: ”Skriv kort, helst inte alls”.
• Färdigt råmanus > Första utkast. Du ska nu skapa ett första utkast av ditt manus. Läs igenom och ändra allt du upptäcker som inte är bra, bygg på där du behöver förstärka. Låt det sedan vila i minst några veckor. Läs igen och redigera ytterligare en gång, bygg på och förstärk under kontrollerade former tills det är klart. Cirka 83 000 till 86 000 ord är ett fullt tillräckligt manus (det blir en bok på cirka 320–360 sidor). Ett kortare råmanus är lättare att lära känna och känner jag mitt manus – hittar i det – så blir det enklare att se det ur helikopterperspektivet. Jag kan enkelt göra nedslag i redigeringen. Därför skriver jag hellre för kort än för långt. Sedan låter jag manus växa organiskt till ett första utkast om cirka 85 000 ord.
• Redigeringen. Här handlar det om att överblicka texten som helhet och att bearbeta manus tråd för tråd. Att fila på inledningen, på att kroka fast läsaren, på dramaturgin så den håller fast läsaren, och på upplösningen – att lämna läsaren tillfredsställd (fått svar på alla frågor). Se till att karaktärerna utvecklas, att scenerna innehåller skav, att dialogen är hyfsat effektiv och trovärdig. Ofta handlar det om att både bygga ut texten och om att kapa, samtidigt. Jag lägger minst halva tiden av arbetet på redigering och redigerar igenom väldigt många gånger och med fokus på olika saker, såsom karaktärer, deras utveckling, scener och driv, inledning och upplösning – för att till sist landa i språket och helheten.
• Testläsare. Använd med fördel testläsare för att göra ditt manus bättre. Välj kunniga sådana. Med det menar jag personer som talar samma språk, det vill säga om dramaturgi och karaktärsutveckling och driv. Som kan identifiera en katalysator, en tänkt mittpunkt och ge förslag på hur du kan förbättra ditt manus ytterligare. Efter testläsning redigerar du igen. Jag har genom åren lärt känna andra som skriver och testat olika slags testläsare. De absolut bästa är sådana som själva skriver. Under arbetet med Nordmyrserien använde jag både hantverkskunniga testläsare och experter på det juridiska.
• Håll ut / Bli klar. Stressa inte in manus till förlag, du har lagt ner massor av arbete och det vore dumt att vaska det genom att skicka in något som inte är riktigt redo. Klamra dig inte heller fast vid manus. Sitter du och flyttar kommatecken i det oändliga? Då är det kanske dags att skicka in? I början skickade jag in manus för tidigt, de var inte alls redo för förlag – men jag varken visste hur jag skulle redigera eller hade tålamodet. Med åren har jag lärt mig att redigera och därefter när det är dags att släppa taget. Man kan alltid pilla mer (faktiskt även efter att manuset är skickat till tryck för att bli bok). Man blir aldrig färdig, därför handlar det om att hitta en punkt där det skrivna är bra nog.
• Till förlag. Om du ska skicka ditt manus till förlag behöver du göra research, vilken utgivning har förlagen, är det traditionella förlag eller hybridföretag? Om du inte helst vill skriva ett hybridavtal så tycker jag att du ska ha is i magen. Skriv dig till utgivning, det lönar sig i längden. Jag har alltid haft siktet inställt på traditionell utgivning, det var traditionellt eller inte alls. Detta eftersom jag har känt ett behov av den konkreta kvalitetsstämpel det innebär. Mitt självförtroende har inte räckt, och räcker inte, för något av de andra alternativen. Det gör inte mina personliga egenskaper heller (för man ska gärna vara mer av en säljtyp om man ger ut själv eller via hybrid).
• Följebrev. Tänk att du söker jobb som författare. De flesta förlag antar inte böcker, utan författarskap. Du kan skriva följebrev på en hel massa olika sätt. Jag har genom åren skrivit alla sorters följebrev och hur viktiga de är tvistar till och med förläggarna om. Så allt du kan göra är ditt bästa. Jag skrev kort och utan konstlade krumbukter när jag blev antagen med Nordmyrserien.
• Sen då? Medan du väntar på svar (sannolikt blir du refuserad) så börjar du skriva på ett nytt manus. För när refuserna trillar in spelar det ingen roll, du har redan något ännu bättre på gång. Jag har alltid begagnat mig av den här metoden, därför vet jag att det är stor sannolikhet att den bär även dig genom refusregnet som oftast faller ner över inkorgen … tills det kanske blir uppehåll och du får skriva kontrakt.

Detta var en snabbkurs i hur du skriver en bok. Hur lång tid det tar beror på just din process.

En författarkollega tog åtta år på sig för att skriva sin debutroman, jag skrev min på nio månader. Vi jobbade båda heltid, men det var hennes allra första manus och hon hade under tiden småbarn, medan det var mitt tionde eller så och jag hade ingen annan som krävde min uppmärksamhet … förutom min man då, förstås. Men han var mer av en möjliggörare än ett ”hinder”, om jag får formulera mig så.

Det finns alltså inga riktlinjer för hur lång tid det ska ta att skriva en bok, det här är din resa – ingen annans.

Tänk på att det inte handlar om att skriva snabbt, utan om att skriva.

Se till att få det gjort, på ditt sätt. Jag brukar säga att inget manus skrivs förgäves, men alla manus ska inte bli böcker. Så har det varit för mig och så är det för väldigt många andra, kanske även för dig?

Övning ger dig färdighet, även när det gäller att skriva böcker.

Nu önskar jag dig stort lycka till!

/ Marie